Dea In Usa

Jag vet inte vad det är med mig, jag ångrar inte mitt beslut att flytta hem, men samtidigt så kommer jag sakna familjen! Jag önska att jag kunde vara på två ställen samtidigt, både hemma och här. Fast jag skulle inte vilja jobba som Au Pair, jag skulle mer bara vilja vara en vän till familjen. Som man bodde granne med och kunde komma och gå lite som man ville. Det är jobbigt när du vill två saker, men den ena mer än den andra, men du vill fortfarande den andra saken mycket också.
Ja jag vet inte, jag har så mycket känslor som bara sprutar ur mig! Jag gråtet för ingenting. Lillkillen kom ner i morse och sa " God Morning Andrea" och jag kännde hur tårarna brände under ögonlocken. Han är bara för go ibland!

Jag tror jag har nått en 20 års kris, om man nu kan det ...? Jag kan iaf! Jag vill inte bli vuxen, inte än. Jag vill vara lite oansvarig och barnslig. Jag vill inte fatta en massa jobbiga beslut och känna att jag måste göra det rätta. Jag får hoppas att det blir bättre när jag kommer hem, att nerverna och känslorna lugnar ner sig lite. För så här kan jag ju inte hålla på, vela fram och tillbaks. Ena stunden vill jag och känner jag det, andra stunden är det nått annat. Men det är väl så antar jag, livet. Man stänger en massa dörrar, men samtidigt öppnar man nya. Men det blir nog bra i slutändan, USA finns kvar och likaså familjen :) Det är inte sissta gången jag har satt mitt fot i USA inte, tvärtom!

XoXo Deea <3